Dansdagbok 2012-11-25: Bringåsen, Bygdegården

Danskväll: 
2012:69
Datum: 
söndag 25 november 2012
Tid: 
19:00-22:00

Denna söndag väntade ett lite annorlunda dansäventyr då jag för första gången avsåg att besöka dansanrika Bringåsens Bygdegård för att, också för första gången, dansa till Hammerdalsbandet Mariaz. Danserna i Bringåsen har i höst återuppstått under ledning av Janne Hansson, ett spännande initiativ som tar vid 19 år efter att de legendariska Bringåsendanserna upphörde 1993. Med mig denna kväll hade jag Cecilias goda sällskap, trevligt och en garanti för bra dans.

Bygdegården visade sig bjuda en trivsam och fin lokal med bra golv, samt ett varmt bemötande och engagerat arrangemang. Någon rekordpublik blev det inte denna afton, men väl en dansentusiastisk sådan.

Om bandet kan det sägas både bu och bä, vissa låtar lät riktigt skapligt, annat fallerade rejält. Inledningsvis reagerade jag på avsaknaden av trummis, han tycktes gömma sig i någon dator. Vissa stunder var de tre på scen, ibland fem. Gammeldansen sköttes väl, men de inledde alla låtar utan förspel, pang på rödbetan bara men det kanske är så det går till i Bringåsen, inget tjafs. Repertoaren innehöll 80% honky-tonk, eller om det ska kallas country, oavsett vilket så var det inte direkt det roligaste att dansa till. Trummor och bas ur maskin säkrade en enformighet som inte lämnade mycket till fantasin. Visst gick det att dansa till, men kul var det inte.

I paus handlade vi fika i fiket, tur för oss att trycket inte var så stort för annars hade vi nog fått vänta då försäljningen var rätt slö. Stutarna (1/4-kaka) med ost eller kalvsylta var jättegoda, likaså smakade bullen ljuvligt. Cecilia köpte en negerboll, verkligen modell mindre och inte direkt valuta för pengarna. Allvarligaste anmärkningen ges dock för att Trocadero saknades, ett rejält minus för fiket. Miljön var annars trivsamt ordnad med såväl dukar som ljus och dekorationer på varje bord i det mysiga fiket. Vid utgången mot dansbanan fanns även ett fint ordnad vattenhål med hyllor och märkpennor för muggar, föredömligt.

Jag dansade inte infernaliskt den här kvällen, men fick mig ändå en hel del bra dans till livs. Ett bestämt val jag gjorde var att dansa gnussfritt, detta som ett led i min ambition att försöka återfinna den sanna dansen i mig. Vi hade lagom småtrevligt, men nästa gång vi åker ska vi se till att locka med oss fler dansvänner för att efter bästa förmåga fylla Bringåsens dansgolv.

Servering
LEJon bedömer fikaserveringen med en femdimensionell serveringsbetygsskala.

FPI (Fika-Pris-Index): 
50:-
FIK (Fika-Index-Klass): 
Bra (4)
FPM (Fika-Pris-Märkning): 
Godkänd (3)
FKP (Fika-Kö-Prestanda): 
Medelmåttig (3)
Trocadero: 
Saknas

Kommentarer

Så kul att läsa att du stör dig så på bandet som har trummor i datorn, då alla andra band du verkar gilla här på sidan också spelar efter backtracks? som tex Blender, Sannex osv... Är det mer okej med kompgitarrer, synthar och körer som inspelat då tycker du? för du nämner aldrig det?
Bara en kul fundering

/Anders

Hej Anders!
Jo, tyvärr är det många som använder backtracks eller elektroniska komplement i olika omfattning, vilket jag personligen inte är överdrivet förtjust i. Det är dock skillnad på vad man "kompletterar" med, som jag ser det. Trummor är tillsammans med bas grunden för dansbar musik och att tumma på de bitarna, främst då att inte ens ha en trummis, går helt bort i min värld. Vidare är jag av den bestämda åsikten att det viktigaste är den trovärdighet man levererar, och det som det här bjuds på är en upplevelse av audiovisuell art. Således är behärskade backtracks för kompletterande instrument, där den normale lyssnaren inte ens tar notis om det hela utan endast får en förstärkt upplevelse, ok helt enkelt för att det görs snyggt. Trummor utan trummis eller utmärkande pianopartier utan keyboardist, det är "fusk" som var och en lägger märke till och således inte del av en kvalitativ upplevelseprodukt.

Ja,det är så kul att ni lägger energi på hur tekniska biten fungerar,än att dansa.
Jag som gammal musiker i både studio och live sammanhang tycker att idag kräver både arrangörer och publik ett sound som är mer radio rix, både ljud o låt mässigt.
Ni som kritiserar banden idag,vet ni i huvudtaget banden lät på 70-80 talet?.
Och jag menar inte att banden ska låta så idag,men om inte man vill va eller kan va 6-7 man i bandet idag så krävs komplement. Ingen har råd att va 6-7 man idag,sen dom som spelar helt live idag på 5personer, det hörs och det räcker inte i mångas öron. Har så många i min närhet som antyder på just det.
Men jag skiter faktiskt i vilket. Det som är mest otroligt är att ni som dansare och lyssnare lägger tid och energi på hur banden spelar med inspelad congas eller komp gitarr?
Va ska man säga. Visste ni att madonnas konserter är i princip inspelad helt och hållet?
Det är det ungen som gnäller om, och varför skulle man göra det.?
Men det låter bra. Jag vill ju som musiker spela live naturligtvis, men jag lägger mig inte i om Ingmar Nordströms väljer att göra det heller.
Mvh trötter på klagade dansare som borde ägna sig åt dans.
Alla väljer ju vad man går på dessutom.

Ja du Kent, jag brukar vanligtvis vara noggrann med att hålla en konstruktiv och trevlig ton, men det finns gränser för hur seriöst jag orkar hantera rent trams. Således tänker jag inte lägga överdriven kraft på att besvara ovanstående, bara svara kort.

Hur banden lät på 70-talet är synnerligen irrelevant, jag är född på 70-talet men lever idag på 2010-talet och analys av vår tid gör jag utifrån vår tids verklighet. Att banden idag skulle behöva vara ett mindre fotbollslag till numerären för att låta komplett är som jag ser det ett påstående utan verklighetsförankring, ett av mina främst hållna band i danssfären Jannez är en kvartett som spelar helt live och det låter sällan fattigt. Samtidigt kan man absolut plussa upplevelsen med backtracks, omsorgsfullt avvägt precis som att alla typer av upplevelseprodukter idag kräver en stor omsorgsfullhet för att stå sig i konkurrensen från annat.

Att dansare, dansbandens KUNDER, har åsikter om det som banden spelar är en självklarhet, det vore väldigt märkligt annars. Och att kunderna väljer att vädra dessa åsikter borde vara uppskattat, hellre än att tyst bara bojkotta de band som inte faller i smaken. Oavsett vilket så är det förbryllande hur vissa musiker tycks mena att deras kunder skall hålla käften och sluta bry sig om musiken, lika förbryllande som det är att dessa "skyddad verkstad"-musiker tycks ta åt sig så hårt av en enskild persons åsikter, om det är så irrelevanta åsikter så borde de ju bara vara att ignorera.

Kent har dock rätt på en punkt; var och en väljer vad man går på!

Men du borde nog läsa lite mer noggrant om det jag skrev, jag skrev ju att banden inte bör låta som på 70-talet. Självklart ska ju dansarna som dansbandens kunder ha åsikter.
Men det är ju själva sättet ni pratar om det,som om det är ett problem för er dansare för att det ligger kompgitarrer programmerat. Vad gör den för felande funktion i eran dans?
Vi som musiker borde veta va den gör för positivt musikaliskt sett? Eller hur.
Du ska veta att det va många många fler band i början på 90- talet som körde med bakgrunder än idag.
Ja jannez känner jag sen länge,och dom kör helt live. Jag vet!!
Men vad gör att skillnaden är inte dansa till ett band som har bakgrunder?
Då kan du snart bara gå på jannez snart.
Blender,casanovas mfl kör med bakgrunder.
Vad förstör för er dansare om banden har inspelat? Svara bara på det?
Det är just det jag blir irriterad för.
Kent

Kent,

Då kan jag inte annat än bolla tillbaka, "läs ordentligt innan du kommenterar". Jag har ganska tydligt redogjort ovan för vad jag anser om backtracks och det är allt annat än en syn som är svart eller vit. Man kan lägga bakgrunder utan att paja upplevelsen utan tvärtom förstärka den, däremot är det skillnad på bakgrund och bakgrund och den originalartikel ovan som kommenterats på avhandlar ett fall av extremt enformig trum- och basmaskin, en pumpande pulsmaskin helt utan känsla som gör det hela snudd på helt karaktärslöst att dansa till. Levande musik ger en mer levande dans, den som inte inser det har missat något väldigt grundläggande.

Ursäkten godtages, det är inte första gången som jag fått kommentarer som tyckts ha dragit långt längre växlar än som rimligen kan utläsas i det JAG skrivit. Likaså har jag förr fått kommentarer av typen "kom inte och ha åsikter om det vi musiker gör", så mitt humör triggas ganska snabbt av liknande inlägg.

Nu måste jag också få vara här och lägga mig i.
Jag är inte speciellt musikalisk av mig, och har inte heller något intresse av att bli. Men jag som dansare tycker att det är minst lika roligt att kolla på banden som att faktiskt dansa till dem, och att titta på ett band där man t ex hör trumslagen men inte ser någon trummis sänker den totala upplevelsen.

Det viktigaste tror jag dock är att acceptera olikheterna hos publiken, som faktiskt är de betalande kunderna och således de som skapar jobb åt musikerna. Jag personligen föredrar att det kan bli lite felspelningar eller andra förändringar i musiken då jag tycker att annars försvinner charmen med att ha levande musik. Hade jag velat dansa till en maskin så kan jag lika gärna starta Spotify här hemma och ta en svängom i vardagsrummet.